…och dyker i min vik

av Bo Ranman 2011

Jag satt helt stilla i min gamla röda Volvo 945a, läste en bok och väntade när en bil plötsligt bromsar in framför mig. Ur bilen hoppar fyra stirriga unga män. En av dem rusar fram till mig. Jag vevar ner sidorutan och efter det att mannen kastat en blick i baksätet på min bil och sett såväl tubkikare som handkikare och ett ex av Jonssons fågelbok liggande på sätet frågar han stressat: ”Var är den?” Något förvirrat svarar jag: ”Vad, vem, vilken, vad då?”. Han tittar på mig som om jag vore ett helt hopplöst fall och utbrister: ”Skäggtärnan!” Varpå jag svarar vilken skäggtärna? Han inser snabbt att jag verkligen är det han trott hela tiden nämligen ett totalt hopplöst fall. Han suckar resignerat, slår ut med armarna i en uppgiven gest, varpå han hoppar in i bilen som omedelbart kör vidare med gruset sprutande från bakhjulen. Jag skakar på huvudet alldeles för mig själv och mumlar suckande: ”300-klubben, Puuh!”.

Min vän Dag och jag är på Öland och det är kristi himmelfärdshelg i slutet av maj. Vi är fågelintresserade och har tubkikare och handkikare med oss men i första hand är vi här för att hålla årsmöte i Bodhisattva-förbundet. Efter ett besök på Ottenby har vi parkerat en bit norrut på ostkusten vid en avfartsväg som leder till en nedlagd fyrplats. En av Dags vänner har inrett fyren som bostad och Dag har gått för att kolla om hans vän är hemma. När Dag återvänder och meddelar att hans vän inte var hemma så berättar jag om händelsen. Vi skrattar åt det hela och bestämmer oss för att uppsöka närmaste havsvik för att inta lunch.

Vi hittar strax en lämplig vik och parkerar bilen. Det är en vacker och lugn plats, gräset är nedbetat av kreatur, men grupper av orkidéer sticker upp här och där. Vi är helt ensamma och det enda som hörs är fågelsång och vågskvalp och allt är mycket fridfullt. Efter att ha studerat ett par större strandpipare som lekte på stranden en stund plockar vi fram lunchmaten och avnjuter den. Dag filmar och jag skriver. Efter en stund så plockar vi fram rivtusch, penslar och papper för att måla och skriva. Då frågar jag Dag: ”Vad är det för en fågel som hela tiden dyker i viken? Det är ingen vanlig tärna.”Fram med kikare och fågelbok, vi kan konstatera att det är en skäggtärna som dyker i viken. Medan gruset sprutar från andras däck ligger vi här i godan ro och iakttar denna tärna. Dag målar och författar följande poem:


 

Bo Ranman